Avgaser från ryktesvägen
det går ett ryckte över vår jord
osäkert dock är vad man ska tro
för tydligen lever de fattiga idag redan framtidens liv
på knappa resurser ser dom samtidens slit
driva samhället in i galgen ett framlidet liv
som bara väntar på att hända
vad är det vi förväntar oss ska vända
av sig självt?
den här dikten är en brinnande dagslända
som vi har bränt satt i lågor för att
behålla värmen i ett hus utan el
barnen leker hela dagen lång
men knappast att dom ler
nödanrop från avenyn så skit i det
det har uppstått ett litet men genant
problem
i den nyss upplyxade foajén
där skitförbannade representanter
från den snyggt uppyxade skogsallén
tungt tyckande otryggt hotar freden
i vårt dyrt utsmyckade världscasino
där dom påstår sig att i lugn och ro
vilja köpa upp delar av vår stumma jord
satsa marker efter marker av olika värden
som den svage mot den starke men i fossila städer
och mobilen kräver ju bara en 3G mast till
samtidigt har bananen sverige fått bruna fläckar
vi beskyller göran och hans nuna häcklas
vi ser blått istället och hurrar i september
vi snurrar i pendeln som är förändringens tider minsann
och där minns man inte sina egna blödningar
pekar på rödingar och ropar belåtet ”slängt ut asen
från rosenbad" luften osar hat men växthusgasen
är färgblint fjättrad till folksjälens lungor
ser varken rött eller blått
där vi förstrött och grått
både strött och sått
det nya millenniets skitfula ankungar,
barn att växa upp och bli vackra svanar men
missfärgade i hyn blev skrik strul och dampungar
och allvetande pekar med bristande uppmärksamhet på att
det minsann beror på uppväxten och miljö
överraskande
så att man nästan vill dö
Dagens Nyheter den 2 februari 2007:
Koncentrationen av
växthusgaser har
aldrig varit så hög som nu, och den
kommeratt öka. Det råder
ingen tvekan
om att människan
ligger bakom det,
säger Susan Solomon.
människan?
nej nej det måste vara Irak
eller bögarna
eller al quaida
eller hell’s angels
eller vem fan som helst med lite mer skägg än vanligt
men absolut inte människan
för visst minns vi heta sommardagar där molntaket hade stängt in värmen som ett
lock på kastrullen och när regnet sedan öste ner som varm kondens var det rent
och smakade som te i våra gapande barnamunnar
nu faller syradroppar som nålar från skyn
bränner våra ansikten lämnar hål i hyn
och ingen fucking jävla kräm i världen kan rädda oss
because you are worth it
så vi
spekulerar konfunderat kring en redan pantad fredrik reinfeldt
hur han skulle te sig komposterat jo då ser vi fan själv
förbryllat åter resa sig ur myllan som
en teddybjörn i schackrutigt fleecetyg
men oavsett ledare
är det ett ett svart brutet skitdyrt
arv lagt på våra axlar
och där korparna kraxar sin sista sång
utbrister vi i vår sista och mest bistra tongång
du ska inte tro det blir sommar
ifall inte nå’n sätter fart